Berättelser från kartan
Gullabo
Läs om historiska händelser och platser från Gullabo-kartan.
Tuthult-Gullabo
Enligt sägnen kan namnet Gullabo härledas ända bak till tiden för digerdöden. Pesten hade slagit så hårt mot bygden att en enda kvinna fanns kvar i livet. Kvinnan tros ha kommit från Tuthult. Hon tog med sig sin näverlur och drog långt ut i skogen. Hon blåste åt alla håll och till slut uppfattade en man tutandet. Mannen kom från Långasjö socken och det var bonden Gul som själv var ensam överlevande från sin trakt. Bonden Gul hittade kvinnan vid Blå källa, ett landmärke där idag 4 bygränser möts. Tycke uppstod mellan de två och de blev snart ett äkta par. De bosatte sig i Öjebomåla utanför dagens Gullabo. Om det är bonden Gul som givit namn åt Gullabo vet ingen säkert, men enligt sägnen kan det vara så.
Tuthult
Laskastugan
På Gullabokartan och Skörebomålas marker fanns ”Lask-torpet”. Här bodda båtsmannen och smeden Lask och hans hustru Emma. Husgrunden mätte 8,5x4,3 m med källarhåla under. År 1885 blev ”Lasken” ihjälslagen av en granne som beskyllde honom för att ha stulit gärdsle, som han sedan ska använt som bränsle. Huset flyttades 1896-1900 till en stenhällshöjd, som flera banor kommer att passera, och kallades nu ”Laska-stugan”. Här bodde nu Laskens efterleverska Emma med stuga och sambo, Per Pettersson. Huset som fortfarande är i gott skick, flyttades slutligen under senare delen av 1920-talet till den gård i Tuthult som numera ägs av Sterner Gunnarsson. Det är gården norr om gården vid TC.et.
Per Pettersson var dövstum, med alla problem det innebar. Allmänt kallades en person med detta handikapp för en dumbe.
Riven gård i Tuthult
Norr om Sterner Gunnarssons gård i Tuthult fanns en stor, gammal släktgård som numera är riven. Murstocken finns dock fortfarande kvar till en del. Mangårdsbyggnaden var ett s.k. trevåningshus (egentligen 2 våningar plus vind). Måtten var 15,3x5,4 m. Källaren under huset hade måtten 3,7x3,7 m. Ladugården på andra sidan byvägen hade en längd av 35 meter. Bredden var 8,8 m. Under fähusgolvet fanns en brunn för djurens dricksvatten. Något som anses mycket ovanligt i trakten. Nuvarande ägaren Göran Nilsson bor i Kalmar. Fruktträd och humle finns här.
Karlbergs smedja
Bakom ladugården till gården vid TC, vid bäcken finns grunden efter G.P. Karlbergs smedja. Måtten är 7,5x5,5 m. Karlberg var en skicklig yrkesman. De mästerligt smidda grindarna vid Gullabo kyrka bär hans initialer och är tillverkade 1885. Karlberg hade även kvarn i Skörebo.
Följande platser tillhör Tuthults marker även om de ligger en bra bit från byn vid en annan väg. De passeras av många av de längre banorna.
Kohlmanna-tomten
Husgrunden är en högt upplagd stenfot som mäter 11x6,8 m. Källaren har måtten 4,2x3,9 m. Här bodde folk med efternamnet Kohlman ännu i slutet av 1800-talet. En välbevarad tjärdal finns omkring 200 m nordost härom. Kohlman lär tidigare ha varit båtsman för Kulebo i Torsås socken. Här växer fortfarande krusbärsbuskar.
Svängbergs tomt
Per Elof Johansson hette han som bodde här senast. Husgrundens mått är 8,4x4,9 m med utbyggd köksförstuga. Huset revs 1942 och byggdes sedan upp i Hjälsmåla. På tomten växer rödtopp och krusbärsbuskar.
Backstuga
Här finns de intakta och välbevarade murarna efter en liten backstuga. Invändiga måtten är mycket blygsamma… endast 2,1x2,7 m. Här bodde till i slutet av 1800-talet en äldre kvinna, som emellertid omkom genom koldioxidförgiftning vid eldning i sin lilla stenkoja.
Skat-tomten
Här bodde syskonen Per och Emma Pettersson ”Skata”. De flyttade hit från boplats nr 2 i Tånghult någon gång mellan 1910-15. De bodde inte här så länge, eftersom huset revs bara något tiotal år senare. Husgrunden mäter 7,5x3,8 m. Vatten hämtades ur en bergsskreva ca 75 m österut. Här växer snöboll, krusbär, vinca och gamla äppelträd.
Råbockatomten
Enligt uppgift har detta omkring 18 tunnland stora torp tidigare varit båtsmanstorp. Husgrunden är 9x4,7 m. Ladugårdens mått är ej mätbara. Här bodde en Per-Alfred med sin familj. Torpet hade sin utfartsväg åt Bodhyltan. Ett försök att anlägga en utfart mot Tuthult och Skat-tomten övergavs såsom alltför arbetskrävande. Äppleträd och syrenbuskar växer här.
Bodhyltan
Bodhyltan by
Bodhyltan omnämns 1536 som Bodehwltt. Då fanns här en gård. Byn enskiftades 1822. Förr, innan skiftena, låg byns gårdar samlade ungefär vid den norra åkern som används som parkering vid tävlingen.
Bruahallen
Bruahallen är en berghäll på ca 30x15 meter. Här ska ha hållits dans vid bröllop och andra festliga tillfällen. Enligt sägnen var ett brudfölje på väg till kyrkan i Torsås. Hästen skenade då och for utför stupet vid Bruahallen och bruden slog ihjäl sig.
Jordkulor
Bodhyltans kulturmiljö utgörs av ett 15-tal mer eller mindre välbevarade jordstugor. Det unika i sammanhanget utgörs av antalet inom samma by. Den vanligaste jordstugan hade en gavel och delar av långsidorna ingrävda i en södersluttning. Från en dörr på den fria gaveln kom man in i stugans enda rum, vilket i allmänhet mätte ca 4x4 meter. En enkel hörnplacerad eldstad värmde stugan och ljus kom från något enstaka fönster. Taken var vanligen sadeltak. De hade oftast inte något uthus utan utanför fanns potatisland och en liten trädgård. Kvar av de ingrävda bostäderna i Bodhyltan finns de kallmurade väggarna och spisrester. De ska bl.a. ha fungerat som nödbostäder under tiden för krigen mot Danmark. Några av dem har troligen använts som jordkällare i sen tid. Jordstugorna i Bodhyltan har troligen inte varit bebodda efter 1850.
Osämja
På 1800-talet blev folket i två gårdar ovänner. Det gick så långt att de sköt på varandra med skjutvapen. Det gick så långt att den ena ägaren flyttade huset till andra änden av ägorna och huset ligger nu på kartan vid vägen Mogrinden-Mellankärr, ca 1 kilometer från byn Bodhyltan.
Skolhus
Mitt i byn finns ett skolhus som är i gott skick. Det flyttades hit från byn Hulekvill, en dryg mil bort. I en av gårdarnas trädgård finns dock ett äldre skolhus som är socknens äldsta. Det användes 1885-1901. Det nya skolhuset har använts 1901- ca 1950.
Linbasta
På väg mot start passeras en linbasta. Den är belägen i västra delen av byn mot skogen och här finns en ”galt” kvar som eldades.
Kyrkväg
Den gamla kyrkvägen mellan Gullabo och Torsås har gått genom Bodhyltan. Den lilla vägen ska ha gått förbi Bruahallen. Vägen gick även genom den för många bekanta Gullabokartan.
Väderkvarnar
Det har funnits två väderkvarnar i byn. Den sista blåste ner i en storm julen 1901.
Predikstolen
Nära vägen mellan Bodhyltan och Stuvehyltan finns en sten som kallas Predikstolen. Stenen liknar en stol.
Stekbacken
På vägen mellan Bodhyltan och Stuvehyltan finns en backe som heter Stekbacken. Här ska det spöka och många konstiga saker har hänt här.
Skogssnuvan
Som på många andra håll trodde man här på Skogssnuvan. Det var en vacker kvinna som fanns i skogen och lockade karlar. Hon var mycket vacker på framsidan men på ryggen hade hon ett stort hål. Hon kunde även förvilla folk så att de inte hittade hem.
Offersten
På Bodhyltans marker finns en gammal offersten.
Mogrinden
På kartan finns vägkorsningen Mogrinden. Här samlades förr ungdomar från byarna när de skulle cykla till dans. Idag finns här en liten rastplats med anslagstavla. Här finns anteckningar gjorda av människor som passerat platsen. Skriv gärna några rader! Mogrinden ligger på gränsen mellan Gullabokartan och Bodhyltankartan.
Källa: Börje Andersson Torsås och Bodhyltan