Historik Söderåkra
Information om Söderåkra-kartan
Söderåkrabygden har sedan mycket länge varit befolkat av människor. I området finns många lämningar från stenåldern och bronsåldern. Cirka 40 boplatser från stenåldern är kända samt cirka 40 bronsåldersrösen och 14 gravfält från järnåldern. Även ett stort antal lösfynd, främst från stenåldern är kända. Lämningar av två medeltidsfästen finns här och vid kusten flera skansar.
I samband med bygget av nya E 22 hittades nordens största bronsåldershus. Det låg vid Bruatorp, strax söder om Söderåkra och var imponerande stort, över 60 meter långt och ca 10 meter brett. I närheten finns även ett av landets största bronsåldersrösen, 6 meter högt och 40 meter i diameter.
I trakten har även hittats mycket omfattande järnframställningsplatser från äldre järnålder.
De äldsta skriftliga beläggen för Söderåkra socken är från år 1390.
Söderåkras historia präglas mycket av dess läge i gränsbygderna mellan Sverige och Danmark. Dessa bygder drabbades ofta hårt av de otaliga krigen. I samband med freden i Brömsebro 1645 var en del av den svenska delegationen stationerad på Söderåkra prästgård.
Söderåkra hade varit centralort i Söderåkra landskommun sedan 1863, som 1971 uppgick i Torsås kommun med Torsås som centralort. År 1965 lades järnvägen ner och det centrum som funnits kring stationen försvann med tiden. Här finns i dag villabebyggelse.
Skarptorpet
I Söderåkrakartans norra kant ligger Skarptorpet, ett soldattorp, som byggdes på 1850-talet. Det var bebott till 1941 av änkan Anna Sunesson. Det har senare tjänat som scoutstuga. Av de historiska kartorna framgår även att ett torp ”Skarpatorpet” etablerats på Fastlyckes utmark redan i slutet av 1700-talet. Benämningen av torpet syftar möjligen på dåliga odlingsbetingelser i området (sandig blockrik moränmark). Förutom torpbebyggelsen så är torpets odlingsmarker karterade. Öster om torpet är ett område benämnt ”Kolmilelyckan”, som ligger intill ”Kolmilemyren”, vilket tydligt åskådliggör en av torparens aktiviteter i området.
I närheten finns ett område med röjningsrösen, även låga stenmurar i anslutning till torpet. Skarptorpet är en knuttimrad enkelstuga med torvtak, falurödmålad lockpanel och vita fönsterluckor. Här finns stenvallar i fastighetsgränser samt en ensamliggande stenmur.
Varggrop i Fastlycke
Strax utanför kartkanten i Fastlycke finns en välbevarad varggrop. De äldsta beläggen för byn Fastlycke är från 1535. Byn utgjordes då av 2 hemman.
Brännan
I början på 1900-talet brann ett stort område på Söderåkrakartan. Området som eldhärjades var minst 50 hektar och startade när de eldade ris och buskar på en åker, som tillhörde det lilla torp som finns på Bruatorps ägor i västra delen av kartan.
Ägare till Bruatorp var Vimmerstedt. Vimmerstedt dömdes att betala ett skadestånd på några hundralappar.
Området kallas för Brännan eller Brånen.
Det var väldigt varmt under branden och det gjorde att humusen brann upp. Det som blev kvar var väldigt näringsfattigt och det blev mycket lite markvegetation. På senare år har markvegetationen kommit tillbaka och det märks stor skillnad på vegetationen bara sedan första kartan ritades här 1985.
Övraby
Byn Övraby, där du nu befinner dig, representerar om än något splittrad resterna efter en radby som tillkom vid 1800-talets början. Här finns samlade gårdsenheter med framförallt många och välbevarade ekonomibyggnader av olika slag. Torpbebyggelsen representerar en svunnen tids utkomstmöjligheter. Byn ligger på en rullstensås. De äldsta beläggen för Övraby är från 1536. Byn utgjordes då av sex hemman Enligt Ortnamnsarkivet är det äldsta skriftliga belägget för Övraby från år 1453.
Törnlycke
Törnlycke, i östra kartkanten, är ett fint exempel på en samlad och enhetlig miljö med välbevarade manbyggnader och där det småskaliga landskapet med odlingsrösen kvar förstärker det ålderdomliga intrycket.